#42 Kapabels nyhetsbrev tisdag 16 oktober 2007

Hela nyhetsbrevet även på webben http://kapabel.se/nyhetsbrev

 

Corporate Storytelling - för bra att inte brukas

När vi nu är inne i slutet av 2007 märks det i en återblick att det här blir året då Corporate Storytelling som ett kraftfullt kommunikativt verktyg uppmärksammas brett i det svenska näringslivet.

Också inom den offentliga sektorn finns det exempel på arbetsplatser där medarbetare och chefer sett poängen med corporate storytelling i deras egen verksamhet och börjat omsätta insikterna i praktiken.

För den ideella sektorn är företagstermerna inte de som ligger närmast och organisationsformerna skiljer sig från bolag och koncerner. Så vad sägs om att tala om Community Storytelling för att inte orden ska ställa sig i vägen för idéerna?

Gemenskapens berättande - gemensamma historier att dela med varandra och andra. Pedagoger som jobbar med barn vet berättandets kraft och praktiserar vad de begripit tillsammans med baren: Rim och ramsor. Sagor, sägner och sanna historier.

I det privata får berättandet rum när sommarens resor ska återges och genom familjelegender traderas hur firandet av årets högtider ska gå till. Det är mänskligt att forma episoder av sin egen livshistoria: Min första skoldag, Vår första bil, Hennes första steg, Mitt konfirmationsläger, När vi såg Stones på Ullevi, osv

Inga vettiga familjer har policydokument och kommunikationsplaner för att skapa struktur och delaktighet för familjemedlemmarna. Det är berättelserna som ger sammanhang och ledning.

Se dig omkring, och framför allt lyssna, i din egen organisation, i din egen verksamhet och du ska finna historier, gemenskapande berättelser. Eller i alla fall material att bygga berättelser av.

Förra veckan mötte jag själv medarbetare och blivande medarbetare i Svenska Kyrkan i Härnösands stift för att tala med dem om just Corporate Storytelling. I en workshop efter mitt föredrag stod det klart att det finns ett intresse för det genuina berättandet. Det lockar att uppvärdera det vardagliga och enkla, utan teknik som komplicerar. Nu gäller det bara att sätta berättandet i system och få till en samstämd kommunikation som är trovärdig i alla led.

 

Martin Garlöv, redaktör för Kapabels nyhetsbrev

 

Egna och andras rum

Minns du Lorrygänget på SVT och sketchen med ungdomarna som tjatade om att de "måste ha en lokal"? Inte, då kan du i alla fall din folkrörelsehistoria och vet viktig lokalen varit. Godtemplareloge, bönhus, fackföreningslokal och Folkets hus.

För nya och yngre föreningar och organisationer i den ideella sektorn har egna lokaler inte i alla lägen haft samma betydelse. Under lång tid har många grupperingar hittat andras lokaler att mötas i. Men hur ser framtiden ut?

Många föreningar har inte råd med egna lokaler som tidigare. Även i en jätteorganisation som Svenska Kyrkan finns flera exempel på att församlingshem avyttras. Kommuner som för ganska generöst kunde erbjuda föreningar rum drar ner och drar in.

Och i det offentliga rummet sker en kommersialisering. Den fysiska inglasningen av gator och torg, är den ett tecken på en förändring som får konsekvenser för förenings-Sverige?

Om du ser till din kommunikationsplan, vilken strategisk roll ger du där era egna lokaler för en bra medlems kommunikation? Säger kommunikationsplanen något om hur du och de du arbetar tillsammans med kan arbeta i andras rum och samtidigt kommunicera som ni vill, med medlemmar och med omvärlden.

 

På medioker tredjeplats

En bloggande amerikansk kommunikatör är Seth Godin. Nyligen gjorde han i en bloggpost en koppling mellan skivindustrins pressade läge och en generell tredelning i varje bransch som ställs inför en stor omställning. När skivförsäljningen går ner, hur reagerar producenterna då?

 

En grupp är nykomlingarna och de som verkar i marginalen. De tar till sig de nya möjligheterna eftersom de inte har mycket att förlora. Här är de som går först in i det nya.

En annan grupp är vinnarna. De kommer sen. Eftersom de har råd så kan de testa och de drivs av att fortsätta vara ledande i sin bransch.

Sist kommer den medelmåttiga mitten som väljer åskådarplats och sitter och väntar så långe det går.

 

När villkoren förändras för oss som verkar ideellt till vilken av de tre kategorierna hör min organisation då? Låt oss utgå från att vi har ett val. Antigen har du de begränsade resurserna som gör att inte mycket finns att förlora på att testa det nya. Eller så har den organisation du arbetar i det så gott ställt att ni har råd att agera långt innan ni tvingas till det. Men för vem och vilka är det ett medvetet val att vara åskådare och vänta in i det sista?

>> Läs mer http://sethgodin.typepad.com/seths_blog/2007/10/radiohead-and-t.html

 

Ideellt forum - idédagar i Svenska Kyrkan

Den gångna helgen samlades ideella krafter inom Svenska Kyrkan till nationella idédagar i Södertälje. Här var Svenska Kyrkans biskop i Strängnäs stift en av talarna. Biskop Hans-Erik sa:

"Idag talar vi om den tredje kraften och frivillighet. Det är inget nytt. Men vi inser att tiden är förbi, när vi kan nyanställa som förr.

I mångt och mycket handlar frivillighet om en maktfråga. Får jag vara med? Får min yrkeskompetens som jag utövar till vardags och mina gåvor tillföra församlingslivet något?

Vi behöver släppa efter på en del av rädslan och cirklar kommer att rubbas. Ett arbete där chefen och mellancheferna har full kontroll, riskerar att hindra en dynamisk utveckling.

Det handlar inte om att "hjälpa till" (vem skulle i så fall vara den som behöver hjälp?) utan om delaktighet och medinflytande."

>> Läs mer. Alla biskopens åtta teser om frivillighet http://www.ideelltforum.se/default.asp?menuItem=28

 

Kan man efterfråga något man inte vet existerar?

Svenska konsumenter efterfrågade miljömärkta kläder och det beror främst på att de flesta inte vett att det fanns miljömärkta kläder. Och det är inte många som kopplar klädproduktion till miljöförstöring.

Josefin Ödqvist och Anna Nilsson har som företagsekonomer studerat marknaden för miljömärkta kläder och lagt fram sin D-uppsats vid Göteborgs universitet.

De visar med sin studie att många vill kunna handla miljömärkta kläder och en majoritet är beredda att betala ett högre pris för miljömärkta kläder.

Intervjuer med försäljare visade att personalen hade tillräcklig kunskap om miljöeffekterna och miljömärkningar, men arbete med miljöpolicy var inte en del av den dagliga verksamheten.

Vad ska komma först, utbud eller efterfrågan? Studenterna bakom uppsatsen anser att producenter och försäljare ska ta första steget och informera sina kunder. Tar de sitt produktionsansvar leder det till att kunderna börjar efterfråga miljömärkta kläder.

Ett idéburet arbete väntar inte på att efterfrågas. Som kommunikatör är det mitt ansvar att berätta, att bilda opinion och väcka ett behov hos människor av att ansluta sig till en god sak och agera rätt.

Marknadsföringen av rättvisemärkta varor, kläder som livsmedel, är intressant att studera för den som vill utveckla också kommunikationen av idéer och ideella verksamheter.

>> Läs mer http://www.uppsatser.se/uppsats/221a7ab781/

 

En del kommunikation blir inte digital

PR-konsulten Richard Gatarski är en digital kommunikatör, men han tror därför inte att all kommunikation kan digitaliseras. På sin blogg skrev han för några dagar sedan:

"Kassen från snabbköpet informerar. Bilen jag åker i kommunicerar. Mina kläder, din deodorant, min näsa mot en bebis hjässa. Lika säkert kommer vi se mer reklam som bärs av icke digitala medier som används av dom som för tillfället inte vill leva digitalt."

>> Läs mer http://www.weconverse.com/2007/10/09/all-information-blir-aldrig-digital/

 

Kompetensmässan

I nästa månad är det dags för årets upplaga av Kompetensmässan. Tredagars i Stockholm den 13-15 november och - nytt för i år - en heldag i Göteborg den 17 november. Tillsammans med Marknadsföreningen i Skellefteå hålls en kompetensdag på Exploris den 24 oktober.

Kompetensmässan gör podradio. Antagligen kommer nya inslag att läggas till tablån när årets mässdagar närmar sig. Podradions tablån har egen knapp på webbplatsen.

>> Läs mer http://www.kompetensmassan.se/

 

PowerPoint

PowerPoint 20-årsjubilerar i år. Så det så. Med anledning av det bjuder Kapabels nyhetsbrev på en länk till en ståuppare som tar heder och ära av detta som brukade kommunikationsmedel. Eller?  

>> Se här http://www.youtube.com/watch?v=HLpjrHzgSRM

 

Språk

Nyss kom andra numret av nya och lovande tidskriften Språk. Fredrik Lindström skriver om hur den adliga Agneta Horns talade 1600-talssvenska. Bland nyorden i detta nummer listas Fejsan, som slang för Facebook och Myspåsen för Myspace. Ordet "koftig" i nedsättande betydelse och sammansättningen "kulturkofta" får en notis.

>> Läs http://www.spraktidningen.se Kulturkofta http://www.spraktidningen.se/art.lasso?id=07210c

 

Hur välbyggd är din sida?

Kolla dagsformen på den webbplats du svarar för helt utan kostnad. Med Built With kan du få ett hum om hur din sajt står sig. Jämför med andra om du vill. Ta ett snack med din leverantör av publiceringsverktyg eller kod när du ser resultatet.

>> Läs här http://builtwith.com/

 

* Tipsa en kompis: Gillar du nyhetsbrevet som du fått mejlat dig? Skicka det gärna vidare till en kompis och föreslå henne eller honom att också bli prenumerant. 

* Adressändra eller avsluta en prenumeration: När du själv vill så avslutar du din prenumeration genom att gå in på webbplatsen och ange den mejladress du registrerade dig med. Och vill du adressändra börjar du med att avslut, för att sen skaffa dig en ny prenumeration. http://kapabel.se/prenumerera  

Kapabel - en mötesplats på nätet om kommunikation och mediebruk i den ideella sektorns tjänst. Kontakt: info[at]kapabel.se Webb: www.kapabel.se